Jag trodde aldrig att jag skulle sitta i den här situationen igen men nu gör jag det och jag kan verkligen inte säga att jag klagar. Jag har lyckats lägga allt gammalt groll bakom mig och känner mig fräsch för en nystart.
Snart är det lördag och jag kan knappt bärga mig att våra små ska få en lillebror, känns helt otroligt underbart, känslan om lycka börjar arta sig som aldrig förr. Det enda som inte passar in i bilden nu är ett nytt gemensamt boende men det är något som inte får hända de närmaste månaderna. Helgerna framöver är fullbokade och vardagarna ska vi inte prata om. Denna helgen är det jobba både fredag och lördag natt, dagen på lördag ska jag som tidigare nämnt hämta Douglas och sedan ta en tur förbi Bettan, A och Linzor kanske? Söndag blir Douglas dag. Skulle gärna ta en promenad med Syster men vi får väl se om hon har tid för sin äldsta lillasyster. Var längesedan jag var hos mamma och pappa nu med, var där väldigt ofta ett tag men nu känns det som om hemlängtan till dom har gått över lite grann. Älskar dom verkligen, älskar hela min familj<3
Nu vill jag bara sätta igång och jobba ordentligt igen, visserligen fick jag väldigt ont i ryggen av det men jag har aldrig känt mig så levande som när jag jobbade som mest. Älskar nog allt med livet just nu, känner mig helt sjukt överpositiv, men kan man inte dela med sig av det goda till de som inte har det så lätt alla gånger.
Måste även tillägga att jag verkligen ser fram emot att få göra nya naglar igen, det är en kostnad som för en del är onödig men för mig har det blivit en nödvändighet med långa, snygga naglar. En vardagslyx som är håller i sig längre än om man hade gått till frisören för bara en klippning. Det försvinner så fort och naglarna ser man varje dag och det gör mig glad att vara hel, ren och få känns mig fräsch.
Jag har en känsla av att det kommer lösa sig de små bekymmer som finns kvar. Önskar bara att andra människor kunde se det positiva i de negativa stunderna och inte gräva ner sig i nuet utan blicka framåt och ta det som det kommer för att det löser sig alltid i slutändan. Alltid, gäller bara att ha lite hopp om framtiden.
What goes around comes around.
Ciao
//Johanna
januari 28, 2010
januari 17, 2010
Death will take us all
Så har ännu en kär människa lämnat jorden ocjavascript:void(0)h kvar lämnade han sin dotter, flickvän, bror, mamma och pappa. Ett hemskt öde för någon så ung han blev aldrig mer än 31 men mot alla odds fick han både uppleva sin 30-års dag och året 2009 när hans vackra dotter kom tillvärlden för att föra hans arv vidare.
Inge i hans närhet trodde att han någonsin skulle få uppleva 2010 men med en viljestyrka som få fick han det och hända trots Cancer, Dubbelsidig lunginflammation och Svininfluensan. Det senaste året har inte varit lätt för honom eller någon i hans närhet. Vi har alla levt i en ovisshet om framtiden om Daniel någonsin skulle kunna leva utanför sjukhuset. En tro om något bättre för honom och till slut orkade hans hjärta inte längre vara bland oss och lämnade världen den 16:e Januari 2010.
Alla du någonsin har känt, alla i din familj och alla dina anhöriga tänker på dig.
Jag saknar dig nog mer än någonsin och hoppas du har det bättre nu. Vila i frid.
januari 15, 2010
I can´t stop believe in faith
Some day all of this will come to an end and some day, my life could be something much more than what it is right now, just have patience for it. You can´t rush faith.
Enjoy life as it develop and never forget that life is to short to waist on bullshit.
Have a nice night and morning. Tomorrow i´m going back on the table and I now its gonna hurt like hell, but you only live once so why don´t take the change when you have it. Sayonara Sensei.
/Johanna
Enjoy life as it develop and never forget that life is to short to waist on bullshit.
Have a nice night and morning. Tomorrow i´m going back on the table and I now its gonna hurt like hell, but you only live once so why don´t take the change when you have it. Sayonara Sensei.
/Johanna
januari 11, 2010
Typiskt.
Vad fasen är det som är fel?
Har konstant ont i huvudet, ont i ryggen, jag har ett konstant illamående och hungrig som ett djur men ändå inte. Börjar bli riktigt jobbigt nu.
Fortfarande inte hört något från banken men imorgon blir det en tur till kontoret för att få tag på någon, ska även ringa om jobb inför februari imorgon tänkte jag. Ikväll blir det till att köra lite saker samt sova, sova ordentligt och lägga sig i tid.
Det är något jag har varit grymt dålig på nu under både december och januari. Men någon gång måste man försöka. Ta sig i kragen och göra det man ska. Men motivationen till allt har försvunnit och jag sker desperat efter ett sätt att få tillbaka den på. Trodde mitt sko-köp skulle råda bot på det men icke.
Det blev ett kort klago-inlägg detta men imorgon hoppas jag att jag ska vara mer i form igen. Orkar inte engagera mig längre.
CIAO
Har konstant ont i huvudet, ont i ryggen, jag har ett konstant illamående och hungrig som ett djur men ändå inte. Börjar bli riktigt jobbigt nu.
Fortfarande inte hört något från banken men imorgon blir det en tur till kontoret för att få tag på någon, ska även ringa om jobb inför februari imorgon tänkte jag. Ikväll blir det till att köra lite saker samt sova, sova ordentligt och lägga sig i tid.
Det är något jag har varit grymt dålig på nu under både december och januari. Men någon gång måste man försöka. Ta sig i kragen och göra det man ska. Men motivationen till allt har försvunnit och jag sker desperat efter ett sätt att få tillbaka den på. Trodde mitt sko-köp skulle råda bot på det men icke.
Det blev ett kort klago-inlägg detta men imorgon hoppas jag att jag ska vara mer i form igen. Orkar inte engagera mig längre.
CIAO
januari 09, 2010
Helg
Igår jobbade jag 21-01 och sedan gick jag vidare till krogen där BG jobbar så jag kunde ta sällskap med henne hem. Det var tydligen fler som fick sällskap igår.
Irriterande när folk inte kan hantera spriten och att det är jag som råker ut för följerna av detta. Tack, men nej tack.
Ändå stannar jag kvar på jobbet och jobbar helg efter helg. Ikväll blir det jobb i Karlskoga och jag får väl se om det dyker upp någon kändis som var sagt.
Sedan ska jag även avsluta detta inlägg med en bild.
Tack Marielle från Stråt http://www.strat.se
Nu ska jag försöka tömma en lägenhet av 3 så får vi se hur det kommer fungera.
Ciao
Johanna
Irriterande när folk inte kan hantera spriten och att det är jag som råker ut för följerna av detta. Tack, men nej tack.
Ändå stannar jag kvar på jobbet och jobbar helg efter helg. Ikväll blir det jobb i Karlskoga och jag får väl se om det dyker upp någon kändis som var sagt.
Sedan ska jag även avsluta detta inlägg med en bild.
Tack Marielle från Stråt http://www.strat.se
Nu ska jag försöka tömma en lägenhet av 3 så får vi se hur det kommer fungera.
Ciao
Johanna
januari 08, 2010
Stråt
Idag har jag varit och gjort nya naglar igen eftersom de gamla var mindre vackra.
Detta blir ett kort inlägg och mer information i form av både text och bilder kommer under morgondagen.
Vill ge ett stort tack och kram till Marielle för hennes kunskap och utstrålning: Det är ett nöje att fixa naglarna hos dig, man är alltid lika nöjd när man går därifrån.
02.34, kanske dags att sova nu.
Ciao
Johanna
Detta blir ett kort inlägg och mer information i form av både text och bilder kommer under morgondagen.
Vill ge ett stort tack och kram till Marielle för hennes kunskap och utstrålning: Det är ett nöje att fixa naglarna hos dig, man är alltid lika nöjd när man går därifrån.
02.34, kanske dags att sova nu.
Ciao
Johanna
januari 07, 2010
All good things come to an end.
Så sitter man i mörket än en gång med datorn i knät och en sömnlös natt. Jag kan verkligen inte somna och jag hatar mig själv för det, Hade allt utarbetat igår om att jag skulle vända rätt på dygnet, so far so good. Idag gick jag upp vid 12 helt okey med tanke på att jag har sovit till halv 4-5 på eftermiddagarna annars.
Men det har ni blivit 5 filmer idag och under den andra filmen och efter lite mat så lyckades självklart lilla Johanna att somna. Tanken var att hålla mig vaken på länge det gick men efter 4 gick det inte längre och sov säkert en timme.
Känner att det trycker lite i huvudet av både förkylning och trötthet men samtidigt är jag så sjukt rastlös. Igår var jag till Mellerud och träffade Linn, Bettan och Andreas och fick höra skvaller som alltid är lika roligt att dela med sig av, tyvärr hade jag inget att komma med idag bortsett från semlorna jag köpte med.
Lämna lite bäbis-kläder till Linn och Andreas eftersom de fick en liten pojke -Joel- för bara några månader sedan. Synd att jag inte hade mer tid så jag hade kunnat få träffa er och se den lilla sötsaken i verkligheten, men det kommer ju det med. Hoppas att jag får en inbjudan till dopet.
Igår när jag kom hem så ställde jag upp tv:n med DVD:n och gjorde mig redo för lite film. Det var skönt att ha det på plats men som med allt annat i denna lägenheten så är det bara en tillfällig lösning. Jag har ännu inte fått upp några kläder i varken garderober eller skåp och som det känns nu så kan det kvitta ett tag framöver med. Som jag säkert nämnt tidigare så lever jag just nu i en 5:a på 140kvm tillsammans med den bästa vännen man kan ha. Tycker det fungerar sådär bra, men det beror nog inte på "oss" utan mer på lägenheten. Ingenting blev som vi planerade och jag har en massa saker att ta reda på, inte bara i den här lägenheten utan i två andra med. Men det får vara tills någon av lägenhetsägarna tröttnar eller tills dess att jag får besked på lägenheten jag vill köpa.
Hade jag kunnat förklara hur gärna jag vill ha den så hade jag gjort det men det kanske räcker med att säga att jag drömde om den inatt och i min tanke så har jag redan inrett den. Som min pappa alltid har sagt att var sak har sin tid och förhasta dig inte. Men jag fungerar så som människa att när jag ser något jag vill ha så vill jag ha det på en gång. Inte imorgon och inte om en vecka utan nu, nu, nu. Men jag ahr börjat få mer tålamod gällande sådana förhastade beslut. Efter ett shoppande som inte gav annat än skulder och skuldkänslor så tänker jag gärna 2 gånger innan jag skaffar något för att slippa de där hemska skuldkänslorna och ångesten som kommer dagen efter.
Jag tyckte det var underbart att få prata av mig med Bettan igår, hon är en av de som vet mest om mig och jag älskar henne för det stödet hon gett mig genom de här 2 åren jag känt henne. Igår var hon en pärla och det värmde i hela kroppen när hon sa:
-"Du har ju inte haft det lätt genom åren och det är så himla kul och se att det går bra för dig till slut". Det var skönt att få "återvända" och "visa upp mig" och visa at jag klarar mig trots allt och samtidigt få sprida lite budskap om att jag är bättre än er. För jag vet att jag är bättre än de flesta, men allt beror på hur man ser på det. Jag tänker inte provosera utan bara tillägga att det är fritt för tolkning men kom ihåg att alla är vi bra på olika saker.
Jag tänkte att jag skulle kör en mening i gåta för att få folk att börja fundera.
"Det måste vara något speciellt eftersom det bara har hänt en förut, det tog trots allt nästan 1½ år innan men nu var det knappt 4 mån. Känslan är bra"
Imorgon bär det av till Karlskoga och Stråt för att fixa naglarna, långfingret på hö hand har gått av och pekfringrarna har båda en spricka i sig, kändes lite tråkgt att det började redan ett par dagar efter att jag gjort dom. Men jag hade inte så mycket kvar av min egen nagel på höjden alltså så det kan inte varit lätt för Marielle och försöka fila bort något som knappt går att fila på. Men nu tror jag att det ska gå bättre. Tror det blir vita toppar igen med glitter i eller något lättare rött så att det matchar håret. Kommer bli rktigt bra oavsett vad jag väljer, eller jag kanske lämnar det helt upp till Marielle så får hon göra något häftigt.
Jösses, jag känner mig som en helt ny människa som vill göra något mer drastisk. Gjorde ju tatuering, färgade håret rött och vad ska det bli härnäst tro, lägenheten kanske? En sak i sänder.
Nu blir det sängen för mig så att jag inte är ett vandrande lik imorgon.
Ciao
Johanna
Men det har ni blivit 5 filmer idag och under den andra filmen och efter lite mat så lyckades självklart lilla Johanna att somna. Tanken var att hålla mig vaken på länge det gick men efter 4 gick det inte längre och sov säkert en timme.
Känner att det trycker lite i huvudet av både förkylning och trötthet men samtidigt är jag så sjukt rastlös. Igår var jag till Mellerud och träffade Linn, Bettan och Andreas och fick höra skvaller som alltid är lika roligt att dela med sig av, tyvärr hade jag inget att komma med idag bortsett från semlorna jag köpte med.
Lämna lite bäbis-kläder till Linn och Andreas eftersom de fick en liten pojke -Joel- för bara några månader sedan. Synd att jag inte hade mer tid så jag hade kunnat få träffa er och se den lilla sötsaken i verkligheten, men det kommer ju det med. Hoppas att jag får en inbjudan till dopet.
Igår när jag kom hem så ställde jag upp tv:n med DVD:n och gjorde mig redo för lite film. Det var skönt att ha det på plats men som med allt annat i denna lägenheten så är det bara en tillfällig lösning. Jag har ännu inte fått upp några kläder i varken garderober eller skåp och som det känns nu så kan det kvitta ett tag framöver med. Som jag säkert nämnt tidigare så lever jag just nu i en 5:a på 140kvm tillsammans med den bästa vännen man kan ha. Tycker det fungerar sådär bra, men det beror nog inte på "oss" utan mer på lägenheten. Ingenting blev som vi planerade och jag har en massa saker att ta reda på, inte bara i den här lägenheten utan i två andra med. Men det får vara tills någon av lägenhetsägarna tröttnar eller tills dess att jag får besked på lägenheten jag vill köpa.
Hade jag kunnat förklara hur gärna jag vill ha den så hade jag gjort det men det kanske räcker med att säga att jag drömde om den inatt och i min tanke så har jag redan inrett den. Som min pappa alltid har sagt att var sak har sin tid och förhasta dig inte. Men jag fungerar så som människa att när jag ser något jag vill ha så vill jag ha det på en gång. Inte imorgon och inte om en vecka utan nu, nu, nu. Men jag ahr börjat få mer tålamod gällande sådana förhastade beslut. Efter ett shoppande som inte gav annat än skulder och skuldkänslor så tänker jag gärna 2 gånger innan jag skaffar något för att slippa de där hemska skuldkänslorna och ångesten som kommer dagen efter.
Jag tyckte det var underbart att få prata av mig med Bettan igår, hon är en av de som vet mest om mig och jag älskar henne för det stödet hon gett mig genom de här 2 åren jag känt henne. Igår var hon en pärla och det värmde i hela kroppen när hon sa:
-"Du har ju inte haft det lätt genom åren och det är så himla kul och se att det går bra för dig till slut". Det var skönt att få "återvända" och "visa upp mig" och visa at jag klarar mig trots allt och samtidigt få sprida lite budskap om att jag är bättre än er. För jag vet att jag är bättre än de flesta, men allt beror på hur man ser på det. Jag tänker inte provosera utan bara tillägga att det är fritt för tolkning men kom ihåg att alla är vi bra på olika saker.
Jag tänkte att jag skulle kör en mening i gåta för att få folk att börja fundera.
"Det måste vara något speciellt eftersom det bara har hänt en förut, det tog trots allt nästan 1½ år innan men nu var det knappt 4 mån. Känslan är bra"
Imorgon bär det av till Karlskoga och Stråt för att fixa naglarna, långfingret på hö hand har gått av och pekfringrarna har båda en spricka i sig, kändes lite tråkgt att det började redan ett par dagar efter att jag gjort dom. Men jag hade inte så mycket kvar av min egen nagel på höjden alltså så det kan inte varit lätt för Marielle och försöka fila bort något som knappt går att fila på. Men nu tror jag att det ska gå bättre. Tror det blir vita toppar igen med glitter i eller något lättare rött så att det matchar håret. Kommer bli rktigt bra oavsett vad jag väljer, eller jag kanske lämnar det helt upp till Marielle så får hon göra något häftigt.
Jösses, jag känner mig som en helt ny människa som vill göra något mer drastisk. Gjorde ju tatuering, färgade håret rött och vad ska det bli härnäst tro, lägenheten kanske? En sak i sänder.
Nu blir det sängen för mig så att jag inte är ett vandrande lik imorgon.
Ciao
Johanna
januari 05, 2010
Solen går upp
Den är nog första gången sedan jag var i Thailand som jag har sett solen gå upp, såg soluppgången ett par gånger nere i Thailand men det var bara för att vi hade varit ute och festat hela natten lång, nu ser jag den med nya ögon, med nyktra ögon jag njuter av varje sekund jag kan få se den eftersom det inte händer så ofta.
Jag trodde att jag skulle ha varit på väg nu men icke sa nicke. Kan det vara lite drygt 10 min kvar och jag hoppas att batteriet på datorn håller längre än vad jag räknat med nu, har ett par mail och skicka iväg samt lite saker att ta itu med över nätet så snälla dator svik mig inte nu.
Jag har upptäckt att jag blivit mer eller mindre folkskygg när jag är ledig, men det är nog bara för att jag träffar så mycket folk i mina jobb och på skolan så när jag slutat och kommit hem vill jag bara vara ifred och känna lugnet ro iland inom mig.
en känsla av välbehag som fyller hela min kropp när det är helt tyst runtomkring mig.
Jag vet fasen inte om jag ska skratta eller gråta, är så less nu så ni anar inte, ett under att jag ens pallar att ta mig ur sängen ibland.
Jag har plockat undan lite i köket hemma och ändå är det tusen saker kvar att göra men jag pallar inte ens engergera mig, hoppas innerligt att det blir som jag vill och att det kommer ordnaupp sig med allt vad det innebär. Älskar mitt pirrande i magen om nya utmaningar, nya miljöer och framför allt nya människor.
jobbigt det är när man sitter bland folk och man hör någon som släpper sig men det är inte förrän 10 min senare som lukten kommer och kväljningarna kommer med på köpet. Tack gode gud för att man kan gå ut.
Nej, dags att sluta har annat för mig. hade bra.
Jag trodde att jag skulle ha varit på väg nu men icke sa nicke. Kan det vara lite drygt 10 min kvar och jag hoppas att batteriet på datorn håller längre än vad jag räknat med nu, har ett par mail och skicka iväg samt lite saker att ta itu med över nätet så snälla dator svik mig inte nu.
Jag har upptäckt att jag blivit mer eller mindre folkskygg när jag är ledig, men det är nog bara för att jag träffar så mycket folk i mina jobb och på skolan så när jag slutat och kommit hem vill jag bara vara ifred och känna lugnet ro iland inom mig.
en känsla av välbehag som fyller hela min kropp när det är helt tyst runtomkring mig.
Jag vet fasen inte om jag ska skratta eller gråta, är så less nu så ni anar inte, ett under att jag ens pallar att ta mig ur sängen ibland.
Jag har plockat undan lite i köket hemma och ändå är det tusen saker kvar att göra men jag pallar inte ens engergera mig, hoppas innerligt att det blir som jag vill och att det kommer ordnaupp sig med allt vad det innebär. Älskar mitt pirrande i magen om nya utmaningar, nya miljöer och framför allt nya människor.
jobbigt det är när man sitter bland folk och man hör någon som släpper sig men det är inte förrän 10 min senare som lukten kommer och kväljningarna kommer med på köpet. Tack gode gud för att man kan gå ut.
Nej, dags att sluta har annat för mig. hade bra.
januari 04, 2010
Lägenhet?
Nu har jag gjort en låneansökan på en lägenhet här i Kristinehamn och jag hoppas verkligen att jag får som jag vill trots att jag kommer vara 240 000 fattigare och lånad.
Men den är riktigt fin och helt klart värda de pengarna.
Tanken på att få ha MITT eget är toppen, känslan att äga det man bor i även om det bara är en lägenhet, men spelar det någon roll?
Frågan är bara om jag kommer bli kvar i Kristinehamn då eller om jag kommer fortsätta min tripp i landet och flytta om ett par år igen. Men just nu känns det som att får jag denna så är det färdigflyttat ett bra tag framöver orkar inte med att bära mer möbler. Vi får se hur detta artar sig.
Imorgon ska jag göra en liten tripp innan M kommer och hälsar på. Kul och träffa den människan igen faktiskt, skratta som galningar och helt glömma bort klockan som vi brukade göra.
Nu har jag den där pirrande känslan i magen igen om att känslan är lycka. Det verkar som att saker och ting kan lösa sig tids nog ändå. Nu gäller det bara att börja spara pengar så jag har till kontantinsatsen. My happiness can no one destroy.
Längtan är stor*
.
Men den är riktigt fin och helt klart värda de pengarna.
Tanken på att få ha MITT eget är toppen, känslan att äga det man bor i även om det bara är en lägenhet, men spelar det någon roll?
Frågan är bara om jag kommer bli kvar i Kristinehamn då eller om jag kommer fortsätta min tripp i landet och flytta om ett par år igen. Men just nu känns det som att får jag denna så är det färdigflyttat ett bra tag framöver orkar inte med att bära mer möbler. Vi får se hur detta artar sig.
Imorgon ska jag göra en liten tripp innan M kommer och hälsar på. Kul och träffa den människan igen faktiskt, skratta som galningar och helt glömma bort klockan som vi brukade göra.
Nu har jag den där pirrande känslan i magen igen om att känslan är lycka. Det verkar som att saker och ting kan lösa sig tids nog ändå. Nu gäller det bara att börja spara pengar så jag har till kontantinsatsen. My happiness can no one destroy.
Längtan är stor*
.
Väntan leder ingenstans
Hon vet vad som måste göra, ändå sitter hon kvar här i ett sista kapitel som hon förälskat sig i.
Hon vet att hon döljer en sanning och hon vet att hon måste ta steget.
Hon är så feg att hon viskar men han hör säkert ingenting alls.
En annan dag, en ny dag, en möjlighet med tusen olika vägar att välja på.
Hon valde vägen som gick i cirklar och nu kan hon inte se ett slut på detta.
En längtan efter vad hon redan har men inte vill se, en längtan efter något större.
Det är inte rättvist men hon vet att en dag, en dag kanske det kommer.
Men vad gör det när hon inte längre orkar bry sig, när hon inte längre verkar veta vad hon vill, det som var så självklart för bara ett par månader sedan är inte så självklart längre. Hon vet ingenting längre, hon är livrädd att fastna här.
Hon vill ha en sista chans att göra det rätta, en sista chans att göra det enda rätta. Kanske ska hon återvända, återvända till det gamla som en gång var det hon önskade sig över allt annat. Kanske ska hon tänka bort det och fortsätta blicka framåt som är det enda rätta.
En känsla av illamående och tungt hjärta kryper över hennes kropp i ett desperat försök att hitta sin väg ut från denna värld. Hade det inte varit lättare, hade det inte varit bättre.
Hon går brevid men halkar efter och hamnar på samma plats igen, kan inte ta sig upp, kan inte se ljuset.
.
Hon vet att hon döljer en sanning och hon vet att hon måste ta steget.
Hon är så feg att hon viskar men han hör säkert ingenting alls.
En annan dag, en ny dag, en möjlighet med tusen olika vägar att välja på.
Hon valde vägen som gick i cirklar och nu kan hon inte se ett slut på detta.
En längtan efter vad hon redan har men inte vill se, en längtan efter något större.
Det är inte rättvist men hon vet att en dag, en dag kanske det kommer.
Men vad gör det när hon inte längre orkar bry sig, när hon inte längre verkar veta vad hon vill, det som var så självklart för bara ett par månader sedan är inte så självklart längre. Hon vet ingenting längre, hon är livrädd att fastna här.
Hon vill ha en sista chans att göra det rätta, en sista chans att göra det enda rätta. Kanske ska hon återvända, återvända till det gamla som en gång var det hon önskade sig över allt annat. Kanske ska hon tänka bort det och fortsätta blicka framåt som är det enda rätta.
En känsla av illamående och tungt hjärta kryper över hennes kropp i ett desperat försök att hitta sin väg ut från denna värld. Hade det inte varit lättare, hade det inte varit bättre.
Hon går brevid men halkar efter och hamnar på samma plats igen, kan inte ta sig upp, kan inte se ljuset.
.
januari 03, 2010
Söndag
Imorgon är det dags att gå tillbaka till skolan efter mer än 1 månads ledigt och det känns tungt måste jag erkänna, inte bara för att det handlar om skolan utan för att jag är riktigt sjuk, kom under natten till idag eller borde jag säga morgonen när jag låg och sov eftersom jag ite vaknade förrän 15.30. Jag har ont i höger öra, halsmandlar som är svullna, huvudvärk, ont i bihålorna samt fruktansvärt ont i nacken.
Känns som början på denna terminen hade kunnat vara bättre men ack och nej då, det var typiskt att det skulle komma nu eftersom jag har varit firsk från min "lilla" förkylning ett par dagar nu och då passade det på och slå till hårt istället.
Har tagit det lugnt precis hea dagen, som jag sa så vaknade jag ju inte förrän 15.30 ungefär och sedan dess har jag ätit lite soppa och kurerat mig i soffan med täcke och film, var toppen och få bli lite ompysslad faktiskt. Men nu är det de eviga dilemmat om att jag antagligen inte kommer kunna somna förrän 05 imorgon, men det har jag ju bara mig själv att skylla på. Förhoppningsvis kommer jag kunna somna relativt fort ikväll tack vare förkylningen, Äter lite glass nu för att lindra halsontet och et hjälper förvånandsvärst bra faktiskt.
Jag tror att jag kan ha sagt detta i ett tidigare inlägg, men jag tycker det är så kul och repetera allt :)
Jag har då aldrig varit med om att få så mycket uppmärksamhet när jag varit ute eller jobbat som nu efter jag färgade håret, jag tycker faktiskt att det är riktigt kul att folk lägger märke till det men det är långt ifrån ett bekräftelsebehov som tur är för den fällan vill jag inte fastna i igen. Men träffade en sådan rar kille igår som var så försiktig och inte jobbig på något sätt, som ändå förstod från början att nej betyder nej. Finns ingen jag kan säga att jag känner något extra för. Jag njuter mest av att få vara själv och känna att allt har sin egen tid.
Jag hade nog kunnat skriva en hel novell idag men huvudet sätter stopp för det och det är inte kul, sitter med datorn i knät så jag ändrar ställning säker varje minut för att inte för mer ont i nacken.
Får nog bli ett par avsnitt Bleach som jag redan har sett eftersom det är ett självklart sömnmedel. Tror jag ska ladda ner de nya avsnitten någon dag med, men måste få tag på lite filmer imorgon så onsdagen kan tillbringas i sängen.
Lycka till med eran måndag och glöm inte att tänka positivt!
Ciao
Johanna
januari 01, 2010
2010
Gott nytt år på er alla!
Vilken början på året jag har haft, började bra, kändes bra men sen gick det käpp-rätt-åt-skogen. Lämna mig ifred. Jag har sagt att det aldrig kommer hända något men varför är det så svårt att förstå? "Jag kommer alltid älska di för att du är ärlig" men FFS skärpning krävs, när jag har sagt säkert 10 gånger att jag är inte intresserad så borde du ändå ta åt dig och förstå att JAG ÄR INTE INTRESSERAD!
Shit happends och jag har ett tålamod som håller länge, men ibland spårar det ur och jag blir inte förbannad utan bara irriterad för att folk inte kan ta ett nej. Det sista jag gör är och ta hem någon bara för att. Shit vad tror du att jag är för människa, principer och självrespekt finns tydligen inte hos vissa. Jag vet att jag har det och jag behöver varken bekräftelse eller närhet för att må bra. Jag lever mitt liv som jag vill och jag trivs på 140 kvm tillsammans med BG och jag trivs.
Nu är det så att jag ser 2010 som ett nytt liv med nya möjligheter och ny bekantskaper. Jag tror att detta kommer bli ett kanon år och jag längtar redan tills jag får börja jobbar om ganska exakt 17 timmar och just nu känns det sjukt bra, men jag tror att det kommer bli för jävla träligt när jag väl vaknar imorgon och mår dåligt över ha blandat vin, sprit, öl och cider. Känner redan nu att jag kommer ha en huvudvärk som heter duga, men det får man ta när man är ute..
Jag hade en bra kväll till en början och sen spårade den ur.
Men nu kommer det nya möjligheter och jag hoppas at 2010 blir bättre än 2009, alla gånger, shit aboe mannen måste göra något snart!
Vilken början på året jag har haft, började bra, kändes bra men sen gick det käpp-rätt-åt-skogen. Lämna mig ifred. Jag har sagt att det aldrig kommer hända något men varför är det så svårt att förstå? "Jag kommer alltid älska di för att du är ärlig" men FFS skärpning krävs, när jag har sagt säkert 10 gånger att jag är inte intresserad så borde du ändå ta åt dig och förstå att JAG ÄR INTE INTRESSERAD!
Shit happends och jag har ett tålamod som håller länge, men ibland spårar det ur och jag blir inte förbannad utan bara irriterad för att folk inte kan ta ett nej. Det sista jag gör är och ta hem någon bara för att. Shit vad tror du att jag är för människa, principer och självrespekt finns tydligen inte hos vissa. Jag vet att jag har det och jag behöver varken bekräftelse eller närhet för att må bra. Jag lever mitt liv som jag vill och jag trivs på 140 kvm tillsammans med BG och jag trivs.
Nu är det så att jag ser 2010 som ett nytt liv med nya möjligheter och ny bekantskaper. Jag tror att detta kommer bli ett kanon år och jag längtar redan tills jag får börja jobbar om ganska exakt 17 timmar och just nu känns det sjukt bra, men jag tror att det kommer bli för jävla träligt när jag väl vaknar imorgon och mår dåligt över ha blandat vin, sprit, öl och cider. Känner redan nu att jag kommer ha en huvudvärk som heter duga, men det får man ta när man är ute..
Jag hade en bra kväll till en början och sen spårade den ur.
Men nu kommer det nya möjligheter och jag hoppas at 2010 blir bättre än 2009, alla gånger, shit aboe mannen måste göra något snart!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)