december 12, 2010

Fikar gör vi mest hela tiden

Hela helgen har i stort sett bestått av fika och mat.
Fredagen var det tacos som stod på schemat och för att fira våran speciella dag blev det även en flaska champange. Good news has to celebrate!
Igår var hela familjen ute och gick, Peter, jag, Douglas, Faxe och självklart var våran ögonsten Alexander med i sin otroligt snygga vagn med lågprofils däck på "BMW-fälgar". Rullar kanoners på oplogade småvägar! Vi hann även med att skotta uppfarten och ingången till huset, hälsa på grannarna och sätta upp ljusslingor i träden innan jag gjorde lussekatter, potatisgratäng med morötter och kassler, ananaspaj.
Efter maten blev den en glöggkväll med både traditionell Blossa glögg och Blossas nya glögg med Lingon och en "lätt touch" av enbär. Eftersom jag inte dricker den vanliga glöggen tänkte jag prova Lingonglöggen och ja, den funkar, jag måste faktiskt erkänna att jag föredrar saffransglögg eller äppelglögg framför både vanlig och lingon glöggen men det är inte lätt att få tag på "min" glögg om man inte är på julmarknader.
Idag har jag och min lilla familj varit och hälsat på Alexander´s farmor för att hämta lite julgranspynt och hålla henne lite sällskap innan det var dags för mig, Alexander och Douglas att åka till min syster och hennes familj för adventsfika med både familjen Wikstrand/Fors och Wikstrand. Alltid lika kul och träffa familjen! Fick mig lite kvalitets tid med min far också.

Vi har även börjat med Minifom mot kolik för att försöka få bukt med lillemans mage. Han har inte kolik med är lite kinkig om nätterna, vi började med det igår och inatt sov Alexander 5 timmar isträck. Skönt var det och få sova ut lite. Man blir trött med barn kan jag lova.
Men det är ändå ganska otroligt hur mycket jag och Peter orkar göra om dagarna. Jag har varit igång hela dagen och Peter har grejat badrum mest hela dagen, det känns som om det inte är så långt kvar nu men det kanske bara är min syn på det hela eftersom jag är lite av en optimist.
Längtar tills vi (Jag) kan få välja lampor, handtag, knoppat, handukshängare m.m. Jag kommer vara som ett barn på julafton!
Men jag får väl nöja mig med att först och främst välja den perfekta granen så jag kan börja göra iordning julen på riktigt.
Jag hittade en julskinka idag som vägde 5.9 kg och Johanna slog till på den så att det förhoppningsvis finns julskinka till julen. Den står i ugnen för att förkokas och sedan griljeras.
Jisses, igår blev prinsen 1 månad och en vecka. Växer fort så man hinner knappt med. Bytte nyss till storlek 2 på blöjor men kanske dags för storlek 3? strl 50-56 börjar bli för litet men som tur är så passar det än så länge relativt bra, medans 62 är för stort förtfarande.
När byter man blöjstorlek egentligen?
Imorgon ska jag och Alexander åka till stan för att möta våran underbara sambo/pappa. Kanske även spana lite Bling bling *höhö*

Avrundar för kvällen och funderar på om man skulle försöka sova lite ifall Alexander inte vill sova ikväll, peppar peppar.




Alexander Peter Michael Wikstrand

Kärleken är förevigt vår!

december 10, 2010

Livet leker

Nu är våran lilla Prins snart 1 månad och en vecka, tänk så fort tiden går för snart är det även tredje advent och denna gången fikar familjerna hos Wikstrand/Fors.

1:a Advent =Wikstrand/Ojanperä
2:a Advent=Wikstrand
3:e Advent=Wikstrand/Fors
4:e advent= Suggestions????
Julafton= Innan kl 15.00 hos Ojanperä och efter 15.00 hos Wikstrand.

Det går just nu långt mellan blogginläggen och allt har sina anledningar. Min är att Alexander har haft ett par nätter där han inte sovit alls (Magknip och förkyld med stort mamma-behov) så jag har inte sovit vidare värst men inatt trodde jag det skulle bli en repris i sömnlöshet men jag satte mig i soffan på hans rum för att inte väcka Peter och Alexander somnade direkt på mitt bröst, det var kanske bara så att han hellre satt upp och sov. Men vi la oss i soffan och "vilade" men innan jag visste ordet av så sov både jag och lilleman. halv 6 var klockan när vi gick tillbaka till sängen för att inte behöva ligga som en ostbåge, somnade strax efter att herrn gick igen och sov till 11 nu på morgonen. Det är inte svårt att älska min lilla prins. Det är inte heller svårt att älska min stora prins.
Badrummet får ta den tid det tar, ingen ide att stressa för det blir inte bättre för det. Men det kommer bli så vackert när det väl blir klart.
Jag är lyckligare än någonsin trots sömnlösa nätter och tårar men det är ju värt varenda tår och varenda känsla av hopplöshet. Jag har aldrig känt dessa känslor förut.. såsom rädsla, otillräcklig(het?) och lycka. Känns skumt men det kommer i omgångar som tur är och jag hade ju aldrig någon 3 dagars sorg så jag kanske känner det lite tydligare emellanåt i vardagen.
Jösses, det låter som jag är deprimerad. Nej, jag är glad, gladare än någonsin, lite trött men väldigt kär.
Undra om jag ska beställa tid hos tatueraren så jag får den klar någongång(?) No panic.




Lycklig på heltid är jag, bara inte lika lycklig alla gånger.

Dags att kura ner sig i soffa med både barn, hund och mitt the medans jag återgår till att vara Peter´s hemmafru och Alexander´s mamma.

december 02, 2010

2:e decembers fika

Det brinner i kaminen och kaffet är på gång för idag vankas det småbarnsfika, Viktoria och Josefine kommer strax hit med deras små sötsaker som är yngre(och mindre?) än Alexander. Så nu ska jag ställa mig och baka igen, jag gjorde det igår och i tisdags med. Överväger om jag skulle gjort iordning julskinkan och lussekatterna idag med.
Får se hur kroppen känner sig efter en dag med tre stycken 1 månaders bäbisar.


Have a nice one!
//Alexanders mamma

december 01, 2010

Så var det December

Och 8 månader har gått, även snart en månad. Tänk så fort tiden går egentligen.
För precis ett år sedan hade jag och familjen landat i Thailand för två veckors solsemester som skulle bli de bästa och värsta två veckorna i hela mitt liv.
För ett år sedan var mitt liv ett helt annat än vad jag har idag och ändå ångrar jag inte en sekund vad som skedde då för det skulle visa sig vara det bästa valet jag gjort.
Jag släppte allt jag hade och testade mina vingar för att kunna få ordning på mig själv likväl allt runt omkring mig. Sen att jag i februari upptäckte att det det inte var tillräckligt mycket tid för mig själv ska vi inte prata om.
Min poäng är att tiden passerar oss så fort och ibland hinner vi inte se förändringarna medans de sker utan vi ser dom i efterhand och visst är det lätt att vara efterklok. Ibland behöver vi faktiskt stanna upp mellan varven för att analysera och reflektera det som hänt. Eller rent utav bara uppskatta det vi har.

Under årens gång har jag behövt och stanna upp så otroligt många gånger men jag har bara gjort det ett fåtal gånger vilket lett till att jag har krånglat till saker och ting betydligt mycket mer än vad jag hade behövt om jag sett över det på en gång istället för att delvis ignorerat och delvis gått i tron om att allt löser sig till slut.
Allt löser sig på ett eller annat sätt men frågan är om man har råd att bara luta sig tillbaka och låta saker och ting ske utan egen inverkan.

Jag kände själv hur analytisk (?) jag blev, kanske har det hänt så otroligt mycket nu under 1-2 månader så jag behövde nog verkligen stanna upp nu och analysera min position i livet.
Vi hittade till slut vårat hus, vi fick en pojke, vi började renovera huset, vi har en halvtaskig vardag men vi är lyckligare än någonsin. Det finns ingenting jag skulle vilja byta ut den känslan jag bär på trots att jag är både fysiskt och psykiskt utmattad. Hur mycket jag än vrider och vänder på känslan så är min innersta känsla lycka, kärlek och glädje eller någon slags kombination av det iallafall. Självklart såhär en månad efter att våran Prins kom till världen har jag funderat på hur det hade sett ut om Alexander inte var planerad. Hade vi flyttat, hade vi varit så lyckliga eller rent av att hade vi varit ett par med den styrkan vi tillsammans har fått genom graviditet och förlossning? Det kan jag inte veta helt hundra men jag kan garantera att hade vi inte gått igenom grav. och förl. ihop så hade vi inte varit så starka som vi faktiskt är idag. Det krävs mycket för att skilja på mig och min sambo, inte bara av kärlek utan även för tiden har fört oss närmare varandra och det är lite skrämmande hur mycket vi har "växt ihop" under tiden. Vi har gjort allt tillsammans och jag avgudar honom för att han är en klippa som aldrig viker från min sida. Detta är verkligen äkta kärlek, en kärlek som är amazing.



When the star falls my wish comes true.

Det hann att bli ett blogginlägg och en kopp kaffe medans min lilla skumtomte sov, känns otroligt att jag fått sova 4 timmar i sträck under morgonen, det är så synd att är det inte barn som är vaket så är det hundarna som är det och alltid är det något som kräver min uppmärksamhet. Jag klagar inte så tro inte det! Jag älskar min son mer än något jag har bara inte riktigt förstått än att "jag är en mamma, jag är Alexanders mamma!" En konstig känsla men man växer nog in i rollen som mamma medans tiden passerar. Men nu är det ännu viktigare att stanna upp och analysera livet så att man gör det som är bäst för sitt barn.


Ha en bra första december men nu kallar min son!


/Alexanders mamma