Turkost.

Kan man bli mer förälskad än nykär?

Det verkar inte bättre, blir bara mer och mer kär i mitt hjärta för varje dag som går och det känns just nu som att det inte kan bli bättre. Men det kommer det ju att bli, am I right babe.

Har inhandlat nya nagellack idag, oj vilka tjusiga färger det fanns men fick nöja mig med 4 stycken. Bilder kommer på färgerna.

Har förövrigt haft en toppendag på stan med mami och lilsis. Hade helt glömt hur mysigt det kan vara och bara ta en fika på stan och umgås, det var verkligen uppskattat!

Flyttade det mesta av grejerna igår och tanken var att resten skulle flyttas idag men det får vänta till imorgon. Skulle jobbat natten imorgon men lyckades byta bort det, kände att jag hellre prioriterar flytten och älsklingen istället. Men jobb blir det på lördag och jag kan väl säga som så att jag är inte det minsta taggad.
Note for my self: Tvätta vitt och glöm för guds skull inte skjortan!

Är lite frustrerad på att det knappt finns något varmvatten så man får duscha fort som attan och man kan ju bara glömma att duscha efter varandra utan man måste vänta minst en timme efter första duschen. Håller inte riktigt i längden tyvärr.

Bollen som har varit försvunnen sen i lördags hos mina föräldrar hittade min söta lilla Douglas idag med, vilken redig pojke jag har som kan använda näsan till att hitta försvunna saker.





Nej nu tror jag att sötnosen börjar bli trött, kanske skulle hinna gossa lite innan han somnar, och försöka sova själv eftersom pappsen kommer tidigt imorgon bitti på kaffe och frukost. Hoppas på att kunna vara i lite form så man kan ta i tu med grejerna som blockerar hallen för tillfället.

Från och med tisdag är jag och mitt hjärta sambo på allvar. Myyyysigt!
Älska, älska, älska kärleken!
Sleep tight!

Ciao
Johanna

Ångest igen..

Tänk att det alltid kommer en smula ångest och stress såhär i slutet av månaderna.
Frågan just nu är "Hur ska man få det att gå ihop?"
Det löser sig alltid, men jag hatar att vara beroende av någon annan.
Har varit lite skum i humöret nu ett par dagar och det kommer nog inte ge sig förrän Juni månad har börjat. Känns liksom lite overkligt allt just nu, hur det kan vara så mycket krångel för så lite och ändå är livet inte så jobbigt, utan det är snarare ganska underbart.

Jag har sådan tur som har en sån förstående, hjälpsam och underbar pojkvän. Han har lärt sig vad man ska säga och när man ska säga det. Fast nu ska ni inte misstolka detta som att det är jag som tvingar honom att säga en massa.
Det räcker med att han tittar på mig så kan han få alla bekymmer att försvinna. Underbar känsla.
Fast jag vet även att jag inte är den lättaste att ha och göra med just nu så står han ut och håller om mig när jag behöver det som mest. Oj vad det är kärlek, igen!

Nu så är räkningarna inlagda för betalning och det ser ganska bra ut faktiskt. Bortsett från min enorma räkning som jag fortfarande inte kan betala. Men jag kan inte göra något åt det just nu ändå så varför grubbla. Väntar även på besked från både Kommun och Unionen och isåfall väntas det några tusenlappar till. Skönt det är med grejer som automatiskt sköter sig själva och man behöver bara fylla i, typ kassakort, och skicka över nätet så är det färdigt sen. Medans endel saker ska krångla mer och mer för varje dag som går.
Nej nu ska jag inte vara negativ. Jag kan inte göra annat än och vänta.


Jag känner mig lite rastlös samtidigt som jag har huvudvärk och är fruktansvärt trött. Har ingen aning om hur jag ska klara och jobba både fredag och lördag natt. Tror jag ska byta bort ett pass eftersom kroppen inte orkar lika mycket nu som den gjorde för 6 månader sedan. Tänk så fort tiden går.
Det var inte längesedan jag var smal och snygg, medans magen växer nu så känner jag mig mer fet, ful och äcklig. Jag sa det till Peter igår kväll att "jag är inte orolig för hur det ska bli när barnet kommer, jag är orolig för att bli tjock". Alltså tjock tjock och gå upp över 30 kg som jag aldrig kommer kunna få bort sen. Det är jag rädd för. Jag drömde faktiskt att barnet "ploppade" ut igår natt (färdigutvecklad och söt) och jag längtar så tills jag får veta vad det är för kön, vill så gärna ha en liten pojke. Men jag skulle självklart älska bebisen like mycket om det blev en tjej, men det räcker med tjejer i Fam. Wikstrand. Nu får det faktiskt bli en pojke.
Är i v. 17 nu och den 2:e Juni ska vi iväg på ultraljud och äntligen få se den lilla ängeln. Jösses, börjar nästan grina bara jag tänker på det. Finns nog ingen som är lyckligare än mig just nu, trots alla motgångar och hinder. Jag lyckades få allt jag någonsin velat ha på nolltid.

En underbar människa att dela allt med (efter 4 gånger så löste det sig)
Barn (Inte riktigt än, men tiden går så fort)
Hund (Skrik och Panik)
Bil (Inte min, men det finns med i bilden)
Hus (Nästan iaf, kanske inte dröjer så länge innan det blir på riktigt)

Ska faktiskt ta och lägga mig med ett nytt avsnitt Bleach och sedan en film och gosa med min lilla kelgris Douglas. Och så ska både jag och han längta tills "PappaPeter" kommer hem <3


Ciao
Johanna

Märkvärdigt..

Igår var det utställning för Peter igen och helt otippat *not* plockade han hem första priset.

Pokal, blommor och en enorm puss fick han.

Kvällen bjöd senare på hemmagjort potatisgratäng och fläskkarré, kan jag säga annat än att jag är grym på att laga mat! Gott gott gott!

Sedan var det bara till att göra sig iordning för att åka lite bil med Älsk, 3G, Roine, Bärka och Pa. Det var trångt, kallt men ändå trevligt. Kändes faktiskt ganska skönt och komma ifrån hemma en stund och göra något helt annorlunda. Men alla dömande blickar och kommentarer hade jag kunnat vara utan. Men vad spelar det för roll om 100 år.

Nu håller faktiskt mitt hjärta på och göra pannkakor åt mig, mums, och han tog hand om hundarna imorse så jag fick sova ut. Det är tufft att jobba på krogen kan jag lova.

Uppskattar han mer än någonsin och det är så små saker som kan få mig att vara riktigt lycklig.

Kärleken fanns där från början, den höll i sig och nu är kärleken större än någonsin!

Nej, nu är det mat och sedan ska vi försöka flytta mina grejer från min lägenhet.

Ciao

Johanna

Vem, Var, När

Plus:

Jag är fortfarande nyförälskad.
Ingen problem i världen känns för stora.
Kräkningarna har slutat.


Minus:

Superförkyld.
Dåligt med pengar.
Jag har en trotsig odåga till hund.