Njuter av mitt liv som "hemmafru" för tiden går så himla fort och snart är vi 3 i våran lilla familj. Känns som jag ska passa på och njuta av att ha tid att både städa, tvätta och diska utan att behöva avbryta och göra annat emellan. Eller kunna titta på tv och faktiskt kunna koncentrera sig på vad som visas. Men jag kan inte säga att jag inte längtar tills de här sista månaderna är förbi så jag faktiskt kan få hålla våran lilla i famnen och känna vilken underbar familj vi är.
Det har aldrig känts mer perfekt och visserligen är tanken både skrämmande och overklig men samtidigt är den en känsla som är obeskrivlig.
Trodde inte att jag skulle kunna känna en sån stark känsla, varken för min man eller för våran lilla rosa tvåbenta filur. Älskar att skämma bort min karl och verkligen se honom lycklig, då är jag lycklig. Skulle vilja ge så mycket mer till honom än vad jag kan.
Nej nu tycker min lilla att det är dags att vika tvätten för nu sprakas det för fullt och det verkar vara extra kul att sparka mamma rätt i revbenen och lungan. Oj vad skönt det är... Inte!
Tillägnar en tanke till min familj, ny som gammal och jag älskar er alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar