september 14, 2008

Lördag kväll


Klockan är tolv och dags för en resume av kvällen som gått.
Har varit på "bloms" idag med Jonas och hans mormor Ingrid, jag hittade ett par nya gardiner som jag tyckte var urgulliga! Och jag hade riktigt trevligt. Sedan har vi suttit och pratat lite med tant Monica och så.. Var även upp till Thai med Jonas och Tomas.. Rekomenderar inte deras räkrätter, eller iallafall inte räkorna, såsen och grönsaker var jätte gott.

Jonas, jag vet att du tycker om mig, men varför känns det inte som det?


Kärlek är jobbigt ibland..

Jag och Jonas har varit ett par nu i lite mer än ett år och jag måste säga att vi har det riktigt bra faktiskt. Men så kommer det dom här dagarna när man tvivlar, när man ser något man inte vill se eller ens veta av.
Som igår, läste ett par av hans skickade och mottagna sms, och vad hittar man, jo "flörtgubbe" efter "flörtgubbe"... Jag vet ju även att han inte använder flörtisen på samma sätt som mig, men det stör mig. Och jag vet att jag är sjukt svartsjuk på honom (detta trots att jag inte visar det) och endel människor stör jag mig på som finns i hans närhet. Ännu värre blev det när han började plugga, borta mycket, sms, mejl, spelande, chattande, you name it. Men han får jätte gärna umgås med sina nya kompisar och spela m.m, bara han inte glömmer bort mig. Känns lite som att jag har hamnat i skymundan nu på sista. Och trots att han säger att han aldrig kommer läta datorn gå före mig så känns det ändå som att den gör den.
Just nu sitter jag och försöker blicka tillbaka på veckan som gått så känns det som att den enda riktigt kvalitetstiden jag har fått med honom om ens det är idag när vi var på bloms med hans mormor och när vi var på thai med Tomas. Ändå sa han det tidigare idag att vi skulle ta mer tid tillsammans nu senare på kvällen, det värsta är att klockan är ju halv ett och han spelar. Jag har tittat på en film som gick på 6:an medans han och Tomas sitter i ett annat rum och nördar.
Men ändå så är det inte hans spelande som stör mig, utan det faktum att han säger att han ska tillbringa tid med mig men så blir det inte så ändå. Jag saknar den Jonas som kunde krypa ner i soffan och bara njuta av att ha varandra och inte kände något tvång att man var tvungen att gå därifrån 10 min senare.
Ärligt så vet jag inte hur länge jag egentligen skulle klara av det här. Tidigare har det ju hållt sig på den nivån att han spelade när jag inte var här, när jag åkte hem eller gjorde något annat. Nu är han ändå ledig 2 dagar i veckan så varför inte hålla sig till dom dagarna när jag ändå är på jobbet? Varför måste våran tid försvinna de enda dagarna vi faktiskt kan tillbringa hela dagarna tillsammans utan att vara helt slut och trötta?
Jag har tagit upp det lite granna med honom, men det är så mycket mer jag bara skulle vilja skrika ut och inte behöva oroa mig för att det blir tjafs eller liknande. Varför säger han till andra att han tvekar, men till mig är det tyst? Gaash, varför måste det vara så invecklat? Jag vet att jag inte har varit den bästa flickvännen, men jag tycker verkligen om honom med hela mitt hjärta och det gör så ont att inte få känna samma kärlek tillbaka.
Det värsta är att han läser mig som en öppen bok medans jag måste gissa och fråga för att få reda på något. Är jag en sådan hemsk flickvän så att han inte kan vara mer öppen?

Han är det vackraste jag har och det finns ingenting som skulle kunna få mig att lämna honom!
Jonas och min Pappa betyder allt för mig, det är dom underbaraste människorna jag någonsin känt!
Men till skillnad från min och Jonas relation så har jag och pappa det lätt, lätt att förstå, lätt att vara öppna, trots att min pappa inte öppet säger vad han tänker och menar så känns det som att jag kan läsa hans tankar och förstå precis vad han menar. Medans även han vet hir jag fungerar, visar med hela sin kropp när han är glad och stolt över mig.
Gud, jag tror jag börjar grina bara av att tänka på hur lyckligt lottad jag är som har dom!

Men eftersom att jag vet att jag har trogna läsare så ska jag även passa på och säga ett par ord till Linzor. Tack för att du finns och allt du och Kraft har gjort för mig! Bättre par får man nog leta efter! Och Linn, du är inte tjock, hoppas du förstår att jag skojar med dig! Tack för att du ställer upp på jobbet och inte tycker att jag är tjatig eller jobbig :) It means alot! Thanks!!

Inga kommentarer: