augusti 06, 2009

Baapelibaap.

Det är för varmt för att göra något vettigt idag. Tänkte att jag skulle ha städat och tvättat bilen men fastnade i en bok istället, "Bakom stängda dörrar". Hemsk bok och den fick mig att uppskatta vad man faktiskt har. Men länge har jag funderat på nu om jag skulle skaffa en lägenhet här i stan igen. Någonting som bara är mitt, där ingen kan komma in i utan att förs har frågat mig. Jag måste erkänna att jag är lite trött på syskonkärlek. Klart jag älskar mina systrar högt men när ingenting får vara som det var när jag lämnade det är fruktansvärt påfrestande. Det blir lite av en ond cirkel att "får inte jag ha ett privatliv så ska ingen av dom heller ha det". Man bäddar får man ligga brukar man säga men vad händer när det där onda cirkeln aldrig tar slut. Det blir ett hopplöst försök till att ställa allt till rätta medans det hela tden blir skit av alltihop.

Vill flytta och börja om på nytt igen utan att behöva tänka på någon annan än mig själv, eller iallafall slippa tänka på att de jag trodde stod mig närmst egentligen inte gör det. Är det så konstigt att jag genom åren tytt mig till folk som är utanför, som faktiskt frågar hur det är och hur man egentligen mår. Det kanske är så att dom blundar för hur det egentligen är för att de hoppas att man ska lösa det på egenhand och att det kan bli bra igen utan att göra en ansträgning.

Jag har nog aldrig varit mer förbannad när mitt ex sa det till mig: "men lös det där själv så att det är bra när du kommer tillbaka" ?? Nu ska jag även tillägga att det var ett svartsjukedrama från hans sida som fick mig att bli rasande och sen vill att jag ska glömma allt han gjort för att bara någon timme senare när jag åker tillbaka så ska allt vara bra igen? Varför kan man inte diskutera om saker och ting, att prata om problem löser oftast sakerna om inte annat kan man komma överens om en lösning.
Nytt motto idag och för nästa förhållande: Prata, värdesätt och respektera. Något ag aldrig varit riktigt bra på, men äntligen lärt mig innebörden av de tre orden. Det gör mer än vad man tror och ett förhållande kan komma långt på det.
Tänk om jag kunde börja läsa nu, överträffa alla som inte har högre tankar om mig och bevisa för alla som sett ner på mig att jag är faktiskt bättre än er! Skönt det hade varit. Och det tror jag komma inträffa också, så sugen som jag är på att börja läsa nu har jag nog aldrig varit. VEt ju fortfarande inte vad jag ska läsa vidare till sen men läs upp alla betyg som går och jag tänkte försöka lägga ner mycket energi på MA och FY kanske till C-D nivå..
Lång tid kvar och mycket kan hända tills dess.

Nej nu ska jag leta lägenhet.

Sayonara!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Så sant som sagt:) Tyckte dock din stuga var mysig!! // linn

Anonym sa...

ja i all ära syskonkärlek, men jag älskar och sätter honom högt nog för att jag träffar honom 1-2 ggr i veckan :) det räcker hehe

sen ja egen lägenhet och ens egna är värt allt och så mycket till! :D