september 16, 2010

Vad hände sen?

Nu har vi precis ätit, blev lite senare än vanligt då min andra hälft har gjort ett ytterst viktigt ärende som förhoppningsvis ska resultera i något stort.

Lilla Douglas börjar bli bättre, men hängig fortfarande och det är nog dags för en rutinåtgärd på båda pojkarna. Får försöka ta det under helgen, hade även behövt öronrens och kloklipp innan helgen är slut och det ska inte vara nå probs att hinna med. Men som sagt att det är skönt att Douglas börjar bli bättre efter en diet på ris och fil för att försöka få hans mage i schack, väntar ett par dagar till innan jag ropar hej men hoppas!

Idag har jag inte haft mycket krafter, kört ett par tvättmaskiner, tagit en fika och lagat mat men mycket mer än så har det inte blivit. Både jag och Douglas är gjort halvfart idag.
Älskade lilla Douglas, så billig ibland och ändå så mysig!


Nu ska jag titta på när min händiga karl byter däck på bilen (lång historia) och sedan blir det en promenad med pojkarna innan jag tänker inta sleepmode, eller försöka iallafall.
Tänk så lätt det är att sova på helgerna när Peter är hemma men desto svårare när han ska upp och jobba, mentalt handikappad? Längtar så himla mycket till lördag morgon, det gör jag alltid. Sovmorgon och få vakna bredvid den underbaraste människan är helt fantastiskt.

God bless saturdays and sundays.


Det finns inget mer att tillägga, tärningen är kastad och det var helt enkelt inte din tur ikväll.

Ciao
Johanna

Inga kommentarer: