Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
Egna tankar: Fötter och vader som är svullna, eller rättare sagt mina ben och fötter är som prinskorvar och jag vågar inte riskera att ta på mig skor som sitter över vaderna. Den lilla parveln har haft hick sisådär 5 gånger idag. Cravings idag är kanelbullar med mjölk, smaskigt!
Efter helgens Gravid-ryck som bestod av både bakande och städande så har jag otroligt ont i höften och dagen har bestått av soffan idag. Börjar bli tung och "lat" vilket gör att jag inte riktigt orkar, har även en släng av gravid-nojja och gravid-depression. Men det går över så fort min bättre hälft kommer hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar